Renlaven

 Bladdetektiverna

Innehåll, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Innehåll och arbetssätt 
Kärlväxter med naturvetenskapligt arbetssätt. Observera och beskriva samt sortera. 

Åldersgrupp 
5-6 år 

Material 
Materialen som kommer användas är laminerade ark med artkorten (Lättman-Masch, 2020, s. 331–333). Plastfickor/påsar/hinkar att samla bladen i samt en vit duk/lakan att lägga materialen på. 

Konkretiserade lärandeobjekt  
 
- Få möjlighet att kunna urskilja rönn, ek, tall och gran.  
- Få veta att rönn har parvisa blad och består av flera lika stora blad som sitter på en och samma stjälk.  
- Få veta att eken har vågade blad och kort stjälk. 
- Få veta att tallen har långa barr som sitter två och två. 
- Få veta att granen har korta barr som sitter en och en. 
- Alla kan vara bruna och/eller gröna trots samma art.   

 
Utförande  
 
Inledning 
Undervisningen inleds genom en gemensam uppstart. Där presenteras undervisningens centrala delar, som innefattar ett detektivarbete i sökande av fyra olika trädarter med olika blad och en sortering utefter dessa arter. Undervisningen görs intresseväckande och meningsfull genom att barnen har fått ett uppdrag av ”markägaren”, som behöver barnens hjälp att ta reda på om dessa fyra arter finns i hens skog.  
 
Genomförande 
Barnen delas in i mindre grupper för ett gemensamt utforskande där pedagog är medforskare, och uppmuntrar barnen till att leta efter alla arterna, gärna flera av samma art för att kunna se en variation. I enlighet med Läroplan för förskolan: reviderad 2025 (Lpfö 18 s. 10, 14) ska barnen få möjlighet till kunskaper om olika växter, samt förutsättningar att vistas i olika naturmiljöer, där bladdetektiverna är en aktivitet som jobbar i linje med målen. I genomförandet läggs stor vikt vid att uppleva bladen med de olika sinnena, speciellt lukt och känsel. Pedagog uppmuntrar även till att leta blad på marken, för att skapa en stor variation på utseendet av bladen.  

Därefter går undervisningen in i en ny fas där bladen sorteras efter en kategori, vilket är vilken trädart bladet tillhör. En vit dukt läggs på marken där att tydliggöra urskiljningen av de olika arterna, detta görs i mindre grupper. Här används även artkorten för att skapa kategorier som alla insamlade blad sorteras efter. I samband med sorteringen behandlas även lukt och känsel igen, för att befästa arterna med hela kroppen och alla sinnen (Lpfö 18, 2025, s. 15).  
 
Avslutning 
Undervisningen avslutas genom en kort sammanfattning och repetition kring arternas kännetecken. Det sorterade materialet dokumenteras med foto för att senare kunna metareflektera om undervisningen med barnen, men även för vårdnadshavares skull. 

Att främja barns relation till naturen 

Enligt Hasslöf (2021, s. 2) kan vårt förhållningssätt till den fysiska miljön och andraorganismer forma vårt synsätt på livet. Därför är naturkunskaper viktiga, särskilt i förskolan, eftersom de kan hjälpa framtida generationer att skapa en fördjupad förståelse för naturen och på så sätt skapa ett sammanhang som gör världen mer begriplig. Vi skulle kunna främja detta genom ett mer instrumentellt syfte, där vi lär ut olika arter av växter. Detta beskriver Magntorn och Magntorn (2004, s. 99) kan bidra med kunskaper som hjälper barnen när de kommer till nya miljöer samt för att bygga en relation till naturen. Därefter kan undervisningen sedan gå vidare till ett mer relationellt syfte, där vi tillsammans med barnen reflekterar kring dessa och på så sätt skapar en djupare relation till naturen. Hasslöf (2021, s. 6) hävdar att båda synsätten går att kombinera i undervisningen och att dessutom kunskaper om dessa hos lärare kan skapa bättre förutsättningar för barns lärande.

Referenslista 

Hasslöf, H. (2021). Platsens betydelse – utomhuspedagogik som naturmöten. Skolverket.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18: reviderad 2025. (2025, 3:e uppl.). https://www.skolverket.se/getFile?file=13295   

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3 (3:e uppl.). Outdoor Teaching förlag AB. 

Magntorn, O., & Magntorn, K. (2004). Artkunskap - en väg till djupare ekologisk förståelse. I I. Lundegård, P.-O. Wickman, & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 97-117). Studentlitteratur.