Grupp: Stenkryparen
Examination: Utomhusundervisning
Isabella Toftedahl, Emma Wester,
Naomi Guardado, Saida Abosamak, Lefya Jahori
Mossdetektiverna, att observera och sortera mossor.
Innehåll, arbetssätt, åldersgrupp och material
Innehåll: Mossor
Arbetssätt: naturvetenskapligt arbetssätt (observerande undersökning)
Åldersgrupp: planeringen vänder sig till 4–5 åringar
Material: 2 vita lakan, 4 luppar, 4 olika mossor (2 av varje), bilder på mossorna (2 av varje), sittdynor (16 st)
Konkretiserade lärandeobjekt: barnen ska få lära sig att:
Det finns olika arter av mossa
Mossarterna ser olika ut om man tittar noga
Mossor kan vara gröna, rödrosa och ljusblå
Utförande:
Uppstart: Samla barnen i en sittande gnuggcirkel, ställa frågor om mossan för att få reda på deras tidigare kunskaper. Vi frågar vilken färg mossor har och sedan får barnen tid att svara. Efter att barnen har svarat så förklarar vi kort vad mossor är innan vi delar upp barnen i två grupper.
Genomförande: Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 18, 2025, s.6) är förskolans uppdrag att skapa aktiva människor. Med tanke på att barnen ska vara aktiva kommer barnen, två och två, bli tilldelade en bild på en mossa som de ska leta upp i närområdet. När alla hittat tilldelad mossart sätter vi oss runt ett vitt lakan, ett per grupp, där barnen blir uppmanade att sortera mossarterna efter färg, de som är gröna, rödrosa och ljusblå.
Vi kommer även att känna på de olika mossorna och titta mer noggrant på mossan med hjälp av luppar. De kan se lika ut på håll men inte när vi tittar noga. Detta görs för att ge barnen förståelse för naturvetenskap och växter som är ett av målen i Läroplan för förskolan (Lpfö 18, 2025, s. 15). När vi sorterat och tittat noga och jämfört de olika mossarterna är det dags för återsamling i helgrupp.
Avslut: Återsamla grupperna i en cirkel igen. I mitten lägger vi fram de tre grupper mossa som barnen skapat i smågrupperna. Vi ställer frågor som “Kan mossor ha en annan färg än grön?”, “Vilka färger har de mossorna som vi tittat på idag?”, “Såg alla mossor likadana ut när vi tittade nära med luppen?”, “Är det någon som kommer ihåg det svåra ordet för att mossorna var olika?”. För att sedan plocka ihop och gå tillbaka till förskolan.
Att främja barns relation till naturen:
Hasslöf (2021, s.2) menar att förstahandsupplevelser som att se olikheter på mossor i verkligheten och även känna på dem olika mossorna ger barnen möjlighet att utveckla relationer med bland annat utemiljöns växter. När vi dessutom låter barnen utforska och förundras av naturens mossarter ges ökad möjlighet för att respektera mossor. Magntorn och Magntorn (2004, s.105–106) beskriver att kännedom om olika arter ofta gör att man respekterar och värnar om dem vilket är något som vi önskar att barnen ska göra. Samtidigt menar Helldén (2015, s.216) att variation av form och färg och olika arter kan lägga grund till livslångt lärande vilket också är viktigt. Dels utifrån förskolans uppdrag men även utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Hasslöf (2021, s.6) nämner även att det finns instrumentella syften och relationella syften. För att hjälpa barnen att skapa en god relation till naturen vill vi då använda naturen som ett redskap, alltså instrumentella syftet, för att kunna uppleva världen och sambanden med naturen, alltså relationella syftet.
Referenslista
Hasslöf, H. (2021). Platsens betydelse – utomhuspedagogik som naturmöten. https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR149579
Helldén, G., Karlefors, I., Högström, P., Jonsson, G., & Vikström, A. (2015). Vägar till Naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Liber
Läroplan för förskolan: Lpfö 18: reviderad 2025. (2025, 3:e uppl.). https://www.skolverket.se/getFile?file=13295
Magntorn, O., & Magntorn, K. (2004). Artkunskap – en väg till djupare ekologisk förståelse. I I. Lundegård, P.-O. Wickman, & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik. (s. 97-117). Studentlitteratur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar