Upptäck kottarnas värld

Snäckan - Jasmine, Ebba, Evelina, Zana & Melek

Innehåll och arbetssätt - Kärlväxter med estetiskt arbetssätt. 

Åldersgrupp - 3 år 

Material - Grankottar, tallkottar, 2 vita underlägg, kottarnas frön, ekorren (gosedjur), snöre,  avfallspåse som underlag 

Konkretiserade lärandeobjekt – 

• Barnen lär sig att tallkottar är små och runda

• Barnen lär sig att grankottar är långa och smala

• Barnen lär sig att både tallkotten och grankotten har frön

• Barnen lär sig att frön i kottarna är föda för djur. 

Utförande - 

Uppstart:  Undervisningen startar med en ekorre som kommer på besök. Pedagogen för en dialog med mjukisdjuret där egenskaper, likheter och skillnader mellan tallkotten och grankotten introduceras. Barnen får uppleva kottarna både taktilt och visuellt för att få ett multisensoriskt lärande. 

Genomförande

Pedagogerna delar upp sig i två olika grupper med barnen för att lättare skapa inkludering för alla barn. Barnen får leta efter varsin tallkotte och grankotte tillsammans med pedagoger som stöd, där barnen får lägga kottarna på vita dukar som alla sen samlas runt. Undervisningen fortsätter med en dialog med barnen där barnen får observera och identifiera vilka kottar som är tallkottar och vilka som är grankottar. Pedagogen bekräftar barnen i deras svar. Att samtala om naturvetenskap på det här sättet, och utveckla kunskap om olika växter och djur, ligger även i linje med Läroplan för förskolan (Lpfö 18, 2025, s.15). Sedan upprepar pedagogerna tallkottens och grankottens egenskaper för repetition. Barnen får också skaka på båda kottarna för att se om de kan skaka ur fröna ur kottarna och se hur fröna ser ut. Här kan barnen också se om tallkottens och grankottens frön skiljer sig åt.

Fortsättningsvis använder pedagogen en lugn och spännande röst gentemot barnen för att skapa fokus och intresse inför en berättelse som pedagogen ska framföra till barnen. Berättelsen handlar om alla de egenskaper som både skiljer tallkotten och grankotten åt, men även deras likheter. För att använda flera sinnen, multisensoriskt lärande så får barnen både lyssna med sina öron och gestalta de viktiga orden som beskriver kottarna med rörelser. Avseende gestaltningen är förmågan att beskriva naturvetenskap genom olika uttrycksformer också ett av målen i läroplanen 

Avslut: 

Efter berättelsen samlas de två grupperna ihop för en avslutande samling där de gemensamt sjunger en sång som är menad att förankra undervisningens kunskaper. 

Sång med rörelser x 3 (Var är tummen)

En tallkotte x2           liten rund x2         liten rund tallkotte x2                  faller ner x2          

En grankotte x2          lång och smal x2          lång och smal grankotte x2              faller ner x2

Sedan avslutar pedagogerna undervisningen genom att ställa avslutande frågor till barnen om undervisningen som bland annat “ Vilken av kottarna var det som var lång och smal?”, “Vilken av kottarna hade frön som djuren tycker om att äta?”. Efter frågor och återkopplingar avslutas undervisningen. 

Att främja barns relation till naturen

Genom undervisningen får barnen möjlighet att känna, lukta och undersöka tallkottarna i naturmiljön. Som Hellden m.fl. (2015, s.219) skriver får våra sinnen andra signaler och är mer aktiva när naturupplevelsen sker direkt i utomhusmiljön. Barnen får alltså möjlighet att få förstahandsupplevelser där de möter naturmaterial direkt i utomhusmiljön. I linje med Lpfö 18 (2025, s.16)  att barn ska utmanas och stimuleras i sin utveckling inom naturvetenskap är det också viktigt att barnen får utforska kottar med kroppen och sina sinnen. Hasslöf (2021, s. 2) beskriver att sådana förstahandsupplevelser kan bidra till att barnen utvecklar relationer till naturen och känner sig som en del av den. Undervisningen kan därigenom främja både lärande och naturkänsla samt ge barnen nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper.

Referenslista: 

Hasslöf, H. (2021). Platsens betydelse – utomhuspedagogik som naturmöten. Skolverket. (s. 2)

Hellden, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didaktisk belysning. (2:a uppl.). Liber. (s. 219)

Läroplan för förskolan: Lpfö 18: reviderad 2025. (2025, 3:e uppl.). https://www.skolverket.se/getFile?file=13295 (s.15,16) 

Vårfryle

 Namn: Linnea Asklund, Ida Olsson, Filippa Hellberg, Aiste Zilevicius , Miroslawa Malcherek

Titel 

På upptäcktsfärd bland kottarna.

Innehåll, arbetssätt, åldersgrupp och material

Kärlväxter specifikt tall- och grankottar.

Planeringen vänder sig till barn i åldern 3–4 år, ett estetiskt arbetssätt används där barnen får utforska kottar genom lek, rörelse och sång. Material som används är grankottar och tallkottar. Undervisningen genomförs i naturområdet Forngården.

Konkretiserade lärandeobjekt:

 Barnen ska veta att:

• Grankotten är lång och smal

• Tallkotten är kort och runt  

• Både tallkotte och grankotte är fyllda med frön. 

Utförande

En uppstart görs genom att barnen får leta fram varsin kotte, i naturområdet. Pedagogen uppmuntrar barnen att känna, titta och samtala om kottarnas utseende och form. Barnen får även möjlighet att jämföra kottarnas storlek, känna på deras struktur och fundera kring likheter och skillnader. Pedagogen ställer frågor som ”Hur ser kotten ut?”, ”Vilken är störst?” och ”Hur luktar kottarna?”. Genom samtal och gemensamt undersökande får barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att observera naturmaterial. Därefter introducerar pedagogen ramsan/sången med rörelser kopplade till tall- och grankottarnas egenskaper. 

Ramsa/sång (Var är tummen?):

Var är tallkotten? Var är tallkotten?

Här är jag! Här är jag!

Jag är kort och rund

Jag är kort och rund 

Full med frön, full med frön

Var är grankotten? Var är grankotten?

Här är jag! Här är jag!

Jag är Lång och smal, 

Jag är lång och smal

Full med frön, full med frön

Efter ramsan/sången fortsätter undervisningen med leken ”1, 2, 3 rött ljus”, där kottarnas namn används i stället för ”rött ljus”. Barnen får då öva på att känna igen och gestalta tall- och grankottar på ett lekfullt sätt. 

Undervisningen avslutas genom att barnen tillsammans repeterar ramsan och reflekterar kring vad de upptäckt om kottarna. Undervisningen knyter an till läroplansmål om att barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap samt ges möjlighet att uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer såsom rörelse, rytm och lek (Lpfö 18, s.9 & 15).

Att främja barns relation till naturen 

Barns relation till naturen kan främjas genom att de får uppleva naturen med alla sina sinnen. När barnen i undervisningen får känna, lukta, titta på och bekanta sig med kottarna skapas möjligheter att komma närmare naturen och skapa en relation. Hasslöf (2021, s.2) beskriver hur sinnliga upplevelser kan bli en viktig ingång till undervisning där barn får möjlighet att skapa relationer till naturen. Genom att barnen får undersöka och jämföra kottarnas egenskaper utvecklar de samtidigt förståelse för naturens variation. När barnen får utforska konkreta naturmaterial blir lärandet mer meningsfullt och begripligt. 

Barns relation till naturen är viktig eftersom tidiga naturupplevelser kan bidra till att naturen blir en betydelsefull del av deras liv. Magntorn och Magntorn (2004, s.106) lyfter att positiva erfarenheter av naturen kan skapa ett framtida engagemang för miljö och hållbar utveckling. Som pedagoger är det även viktigt att tala om människan som en del av naturen och inte som något som står utanför den. Hasslöf (2021, s.3) betonar att undervisningen behöver synliggöra samspelet mellan människa och natur för att barn ska utveckla förståelse för vårt beroende av ekosystemet. Genom undervisningen om kottar får barnen möjlighet att upptäcka naturen på ett lekfullt och meningsfullt sätt samtidigt som deras relation till naturen stärks. Genom återkommande vistelser i naturen kan barnen skapa trygghet och nyfikenhet inför naturmiljöer. När barn får positiva erfarenheter av naturen i tidig ålder kan det bidra till att de känner ansvar och omsorg för miljön längre fram i livet. 

Referenslista 

Hasslöf, H. (2021). Platsens betydelse – utomhuspedagogik som naturmöten. Skolverket. (s.2) 

Magntorn, O., & Magntorn, K. (2004). Artkunskap - en väg till djupare ekologisk förståelse. I I. Lundegård, P.-O. (s.106) 

Läroplan för förskolan: Lpfö 18: reviderad 2025. (2025, 3:e uppl.). (s.9 & 15) https://www.skolverket.se/getFile?file=13295 

Renlaven

 Bladdetektiverna

Innehåll, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Innehåll och arbetssätt 
Kärlväxter med naturvetenskapligt arbetssätt. Observera och beskriva samt sortera. 

Åldersgrupp 
5-6 år 

Material 
Materialen som kommer användas är laminerade ark med artkorten (Lättman-Masch, 2020, s. 331–333). Plastfickor/påsar/hinkar att samla bladen i samt en vit duk/lakan att lägga materialen på. 

Konkretiserade lärandeobjekt  
 
- Få möjlighet att kunna urskilja rönn, ek, tall och gran.  
- Få veta att rönn har parvisa blad och består av flera lika stora blad som sitter på en och samma stjälk.  
- Få veta att eken har vågade blad och kort stjälk. 
- Få veta att tallen har långa barr som sitter två och två. 
- Få veta att granen har korta barr som sitter en och en. 
- Alla kan vara bruna och/eller gröna trots samma art.   

 
Utförande  
 
Inledning 
Undervisningen inleds genom en gemensam uppstart. Där presenteras undervisningens centrala delar, som innefattar ett detektivarbete i sökande av fyra olika trädarter med olika blad och en sortering utefter dessa arter. Undervisningen görs intresseväckande och meningsfull genom att barnen har fått ett uppdrag av ”markägaren”, som behöver barnens hjälp att ta reda på om dessa fyra arter finns i hens skog.  
 
Genomförande 
Barnen delas in i mindre grupper för ett gemensamt utforskande där pedagog är medforskare, och uppmuntrar barnen till att leta efter alla arterna, gärna flera av samma art för att kunna se en variation. I enlighet med Läroplan för förskolan: reviderad 2025 (Lpfö 18 s. 10, 14) ska barnen få möjlighet till kunskaper om olika växter, samt förutsättningar att vistas i olika naturmiljöer, där bladdetektiverna är en aktivitet som jobbar i linje med målen. I genomförandet läggs stor vikt vid att uppleva bladen med de olika sinnena, speciellt lukt och känsel. Pedagog uppmuntrar även till att leta blad på marken, för att skapa en stor variation på utseendet av bladen.  

Därefter går undervisningen in i en ny fas där bladen sorteras efter en kategori, vilket är vilken trädart bladet tillhör. En vit dukt läggs på marken där att tydliggöra urskiljningen av de olika arterna, detta görs i mindre grupper. Här används även artkorten för att skapa kategorier som alla insamlade blad sorteras efter. I samband med sorteringen behandlas även lukt och känsel igen, för att befästa arterna med hela kroppen och alla sinnen (Lpfö 18, 2025, s. 15).  
 
Avslutning 
Undervisningen avslutas genom en kort sammanfattning och repetition kring arternas kännetecken. Det sorterade materialet dokumenteras med foto för att senare kunna metareflektera om undervisningen med barnen, men även för vårdnadshavares skull. 

Att främja barns relation till naturen 

Enligt Hasslöf (2021, s. 2) kan vårt förhållningssätt till den fysiska miljön och andraorganismer forma vårt synsätt på livet. Därför är naturkunskaper viktiga, särskilt i förskolan, eftersom de kan hjälpa framtida generationer att skapa en fördjupad förståelse för naturen och på så sätt skapa ett sammanhang som gör världen mer begriplig. Vi skulle kunna främja detta genom ett mer instrumentellt syfte, där vi lär ut olika arter av växter. Detta beskriver Magntorn och Magntorn (2004, s. 99) kan bidra med kunskaper som hjälper barnen när de kommer till nya miljöer samt för att bygga en relation till naturen. Därefter kan undervisningen sedan gå vidare till ett mer relationellt syfte, där vi tillsammans med barnen reflekterar kring dessa och på så sätt skapar en djupare relation till naturen. Hasslöf (2021, s. 6) hävdar att båda synsätten går att kombinera i undervisningen och att dessutom kunskaper om dessa hos lärare kan skapa bättre förutsättningar för barns lärande.

Referenslista 

Hasslöf, H. (2021). Platsens betydelse – utomhuspedagogik som naturmöten. Skolverket.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18: reviderad 2025. (2025, 3:e uppl.). https://www.skolverket.se/getFile?file=13295   

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3 (3:e uppl.). Outdoor Teaching förlag AB. 

Magntorn, O., & Magntorn, K. (2004). Artkunskap - en väg till djupare ekologisk förståelse. I I. Lundegård, P.-O. Wickman, & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 97-117). Studentlitteratur.