Tusenfotingen

Moa Årlén Börjesson, Amran Saleman Hassan, Elena Nikolla & Djellona Kastrati

Examination utomhusundervisning 

Tusenfotingen  

Titel

Kottar och barr – lär dig skillnaden på tall och gran!

Innehåll, arbetssätt, åldersgrupp och material 

Vi har innehållet kärlväxter och arbetssättet naturvetenskapliga arbetssätt. Den valda åldersgruppen är 3-4 år.

Material: 8 st vita örngott, ca 15 st tallkottar helst med variation i  utseende, ca 15 st grankottar helst med variation i utseende, ca 15 st tallbarr helst med variation i utseende, ca 15 st granbarr helst med variation i utseende. 2 utskrivna bilder på ett granträd och 2 utskrivna bilder på ett tallträd. 

Konkretiserade lärandeobjekt 

• Barnen ska få möjlighet att urskilja att tallkottar är tjocka och korta och att grankottar är långa och smala. 

• Barnen ska få möjlighet att urskilja att tallbarr växer som par och att granbarr växer en och en på kvisten. 

• Barnen ska få möjlighet att utveckla förståelse för att tallkottar och tallbarr växer på trädet tall och grankottar och granbarr växer på trädet gran. 

Utförande 

Undervisningen är planerad utifrån läroplanens mål att förskolan är ansvarig för att ge barnen förståelse för naturvetenskap och kunskaper om växter (Läroplan för förskolan, [Lpfö 18], 2025, s. 15).

Undervisningen börjar med en uppstart där pedagogerna samlar barnen i en gnugg cirkel och förklarar att vi ska utforska två olika trädarter. Efter det delas barngruppen på ca 16 barn upp i två lika stora delar. Grupperna genomför likadan undervisning. 

Genomförandet av undervisningen startar med att pedagogerna lägger fram 2 st örngott, där  kottarna ska sorteras utifrån kriteriet tjocka och korta som ska placeras på det ena örngottet, och kriteriet långa och smala på den andra. Efter sorteringen förklarar pedagogerna att de korta och tjocka kottarna kallas tallkottar, och de långa och smala kottarna kallas grankottar.

Pedagogerna och barngruppen flyttar sig åt sidan. Pedagogerna lägger ut 2 st örngott, där barren som ska sorteras utifrån kriteriet att de växer som par placeras på det ena örngottet, och kriteriet barr som växer en och en ska placeras på den andra. Efter sorteringen förklarar pedagogerna att de barren som växer som par heter tallbarr och de barr som växer en och en heter granbarr. 

Därefter får varje barn tilldelat antingen en tallkotte, en grankotte, ett tallbarr eller ett granbarr och bilda par med varandra utifrån samma art. Paren ska sedan hålla armkrok och  leta inom det avgränsade naturområdet efter trädet i samma art som paret har blivit tilldelat.   

Undervisningen avslutas med att hela barngruppen samlas i en gnuggcirkel där pedagoger upprepar vad som kännetecknar arterna gran och tall. 

Att främja barns relation till naturen

 

Hasslöf (2021, s. 2) beskriver att en förstahandsupplevelse kan ge barn möjlighet att utveckla en relation till naturen, dessa förstahandsupplevelser beskrivs som en direkt upplevelse som barnet tar del av. Utifrån den planerade undervisningen sker detta när barnen får möjlighet att utveckla förståelse för att det finns olika typer av kottar och barr. 

Barnen får möta naturen genom att pedagogerna främjar artkunskaper och detta enligt Magntorn och Magntorn (2004, s. 106) leder till att barn får en naturkänsla, vilket blir en väg till miljöengagemang. Ett miljöengagemang hos barnen kan vara viktigt eftersom de kan få en förståelse för att naturen inte är en oändlig resurs (Hasslöf, 2021, s. 3). Helldén (2015, s. 224) beskriver att barns möten med naturen är betydelsefulla för att utveckla förståelse i ekologiska sammanhang.  

Referenslista

Hasslöf, H. (2021). Platsens betydelse – utomhuspedagogik som naturmöten. Skolverket.

https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P03WCPLAR149579

Links to an external site. 

Helldén, G., Karlefors, I., Högström, P., Jonsson, G., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Liber. 

Läroplan för förskolan: Lpfö 18: reviderad 2025. (2024, 3:e uppl.). Skolverket.

Magntorn, O., & Magntorn, K. (2004). Artkunskap - en väg till djupare ekologisk förståelse. I I. Lundegård, P.-O. Wickman, & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 97-117). Studentlitteratur.